Lev till 100: De blå zonernas hemlighet - en Netflixserie att se!

"Lev till 100: De blå zonernas hemlighet" är en högst sevärd Netflix-serie. 

Det går inte att inte bli inspirerad av att se 100-åringar dansa, rida, skratta, laga mat, äta tillsammans, jobba (!) och njuta av livet. 

’100’ i seriens titel syftar både på ålder och graden av vitalitet och välmående – men var kommer begreppet "blå zon" ifrån och vad är dessa zoner för någonting egentligen? Det får du svar på nedan. 

Blå zoner

Extra levande människor 

Blå zoner handlar om olika områden i världen där människor lever friskare, gladare och längre än alla andra och nu talar vi inte bara om några år extra utan årtionden av liv, med betoning på just liv. Blå zoner är alltså platser i världen där man inte bara lever exceptionellt länge utan också är exceptionellt levande.

Det blåa i den blå zonen

"Det blåa" handlar inte om marina paradis med blått hav och blå himmel utan kommer från blåmarkeringar på en karta.

Dessa markeringar gjordes av Dr. Gianni Pes och Dr. Michel Poulain när de studerade områden på Sardinien där ovanligt många människor levde länge. När de upptäckte en by med en hög koncentration av hundraåringar ringade de in den platsen på kartan med en blå penna - helt enkelt för att detta var innan de hade datorer och digitala kartverktyg till sin hjälp. 

Den som sedan myntade begreppet "blå zoner", och som gjort ett fantastiskt jobb med att sprida kunskapen från forskningen därifrån, är Dan Buettner, amerikansk journalist, bästsäljande författare och en "National Geographic Explorer". 

I denna video är Dr Michael Poulain rolig när han säger att det var tur han inte använde en röd penna. "Red zones" hade inte låtit lika bra. (Från lite efter 5 minuter.)

Denna trio, tillsammans med andra forskare, och i samarbete med National Geographic, fortsatte sedan att söka efter liknande områden i världen och hittade totalt fem sådana:

Okinawa (Japan), Sardinien (Italien), Loma Linda (Kalifornien), Nicoya-halvön (Costa Rica) och Ikaria (Grekland).

Utöver dessa har Singapore lyfts fram som en "blå zon 2.0". Det innebär att man där, till skillnad från de andra blå zonerna i vilka livsstilen har utvecklats över generationer, medvetet skapar en miljö som främjar lång livslängd och välmående. 

Om du googlar "Dan Buettner" får du massor med träffar. Här ser du honom i ett TEDMED-talk.

Här ser du även Dr Gianni Pes. I denna video berättar han hur det kom sig att han började studera livslängd och om studierna på Sardinerna. 

Vad är då receptet till detta vitala och långa liv?

Efter att ha kartlagt dessa blå zoner sökte man efter gemensamma nämnare som förklarar varför människor där lever längre och mer vitala liv. 

I stora drag är det dessa gemensamma nämnare man ser: 

• Fysisk aktivitet i form av massor med (lågintensiv) vardags- & arbetsmotion.

• Maten så klart, framför allt riktigt högt intag av frukt och grönt, fullkorn och bönor. 

• Känna syfte och mening och uppleva sig betydelsefull för andra vilket hänger ihop med att ha en riktning i livet och en anledning att gå upp på morgonen.

• En positiv inställning och rutiner för att gå ner i varv. 

• Lägg till detta en stor portion goda relationer och starka sociala nätverk. (Om du tänker en triangel fylld med dessa ovan nämnda hälsofrämjande faktorer utgör 'det sociala' triangelns breda bas). Men, se till att dina nätverk och relationer som har sunda vanor eftersom vanor smittar. 

🔗 Läs mer här om vad vi ska satsa på för ett långt, lyckligt och friskt liv.

Det är inget överraskande hälsonytt i detta, men det är speciellt att man hittat områden med en så hög grad av allt det som gör gott för oss människor inbyggt i själva livssystemet. Effekten det har på livsenergin är fantastisk. 

I detta ligger något annat viktigt och tänkvärt. Dan Buttner uttrycker det så här: 

They live longer without trying.

Miljöeffekten

Med "They live longer without trying" menar han att i de blåa zonerna så bara lever man som man lever. På det sätt den fysiska och sociala miljön bjuder in till vilket är en av de stora poängerna i programmet. En viktig poäng. 

Mitt ord för detta är "miljöeffekten". 

Den, miljöeffekten, handlar om hur vår omgivning påverkar våra beteenden. Ju enklare det är, praktiskt och socialt, att ha hälsosamma beteenden desto lättare blir det att ha dem. 

När det till och med är "det lättaste", eller ”det vanligaste" och "så som alla andra gör” ja, det är klart att det gör skillnad! Som i de blå zonerna. 

Kan man färga sin zon blå?

Vi som inte bor i en blå zon och hugger ved med machete eller får starka ben för att vi knatar upp för gatorna i en bergsby utan bilvägar på Sardinien, kan vi färga vår zon blå?

Självklart kan vi det! Vi ska bara skapa bättre förutsättningar för hälsosamma vanor. Kan vi inte göra det i det stora får vi göra det i det lilla. 

Med i det lilla menar jag så här litet:

• Titta in i ditt kylskåp och ställ dig frågan "Kan jag förbättra förutsättningarna för att äta bättre?" Du äter det som finns, vad finns?

• På jobbet kan man tillsammans fråga sig hur man gemensamt kan skapa bättre förutsättningar för livgivande vanor. Glöm inte att en viktig grund är goda sociala relationer. En god social miljö kan alla bidra till genom att tänka på hur man är mot varandra.

En av hälsopromotionens hörnstenar är "arenatänket". Med det menas att hälsa skapas i vardagen där människor spenderar tid. Vår arbetsplats är en viktig arena.

Så, tänk så här:

• Hur kan du, tillsammans med de du har runtomkring dig skapa bättre förutsättningar för vanor som ger dig/er samma livsglädje, styrka och energi som till exempel Panchita, 105 år, i serien?

• Känns det svårt? Gör det som går att göra.

Låt oss avsluta med dessa ord av Dan Buettner om människorna i de blå zonerna:

They are living vibrant, active, happy lives.

Är det inte det vi alla gärna vill, hela vägen till minst 100.